Luang Prabang, så vackert från Mount Phou Si

Utsikt över Luang Prabang
Första stoppet för dagen är avklarat. Vi har besökt tempelområdet med Wat Xiang Thong. Nu ska vi fortsätta dagen med lite mer kulturella saker. Klockan har precis passerat 12:00 när vi kliver av en tuk-tuk utanför Nationalmuseet. Det visar sig att museet har lunchstängt mellan 12:00 - 13:00 så det blir lite ändrade planer.

På andra sidan gatan finns en ingång, en trapp upp till Mount Phou Si, som också finns på vår to-do-lista. Berget ligger på en rätt stor kulle i stort sätt mitt i stan. Anledningen till att vi ska ta oss upp på kullen är för att få se utsikten över staden. Här lär man också se de båda floderna som möts här Luang Prabang, Mekongfloden och floden Nam Khan.

Vi går över gatan, promenerar gissningsvis 40 trappsteg innan vi kommer till entrén. Bakom entrén finns det ännu fler trappsteg och de ser inte ut att ha något slut. Här gäller det att samla energi för att orka. Vi betalar inträdet och köper varsin vattenflaska. Vattnet känns helt nödvändigt om vi ska klara av alla dessa trappor i den här värmen. 

Utsikt över Luang Prabang
Utsikt över Luang Prabang

Naturen längs trapporna är bedårande vacker och gör säkert sitt till att det faktiskt går rätt bra att bestiga kullen. Här finns massor av gröna växter och fascinerande träd. Vi går några trappsteg, stannar och vilar, beundrar naturer, dricker lite vatten och fortsätter uppåt. 

Janne på Mount Phou Si
Jag på Mount Phou Si

Väl uppe finns så klart ett litet tempel. Hela den här staden kryllar av tempel. Vad som mer finns är en bedårande vacker utsikt. Härifrån ser vi de gröna vackra bergen, vi ser floderna och staden nedanför. När man står här och ser på Luang Prabang kan jag förstå att det sägs vara en av världens vackraste städer. Det vi ser är grönt och så otroligt vackert.  

Oscar på Mount Phou Si
Oscar på Mount Phou Si

Vi stannar rätt länge uppe på kullen, vi går runt och beundrar det vackra. Vi passar så klart på att vila oss också så vi orkar gå ner alla trappor. Det finns andra vägar att gå ner men eftersom vi ska till Nationalmuseet väljer vi att gå samma väg ner. 

Det är så klart inte lika jobbigt att gå neråt. Nu vet vi vad vi har framför oss och vi stannar till även när vi går neråt för att beundra naturen, med sin grönska och alla vackra träd, längs trapporna. Vad vi mer gör att att räkna trappstegen och vi kommer fram till att det är runt 240 trappsteg. 

Fin natur längs trapporna
Trapporna på väg neråt

Som kuriosa kan nämnas att den kvällen träffar vi en svensk man på matmarknaden, en man som arbetar i Luang Prabang. Han berättar att vi hade fått se massor av fina Buddhabilder om vi valt den andra vägen. När vi kommit ner från kullen har vi Nationalmuseet framför oss och deras lunchstängning är över. Vi går över gatan och får se ett mycket intressant museum.