Sea Breeze Jomtien Resort - en besvikelse

Hotellet från poolen

Efter att ha varit i Laos i en vecka, besök Luang Prabang och Vientiane, och avslutat Vientiane med  ännu ett besök på favoritbaren, Full Moon Bar så var det dags för avfärd mot Thailand. Vi hade bokat ett Thai Airways plan redan hemma. Planet skulle flyga oss till Bangkok.

När vi landat i Bangkok ordnade vi en taxi som skulle köra oss till Jomtien Beach, en taxiresa som skulle ta strax över en timme. Vi visste inte var vi skulle bo, ovanligt opålästa om platsen, men visste ungefär var på kartan var vi ville bo. Tanken var att vi skulle bli avsläppta vid Jomtien Beach och sedan själva leta reda på ett bra hotell, men så blev det inte.

Den thailändska hjälpsamheten tog över och vi blev istället körda till en resebyrå för att kunna boka ett hotell. Vi satt där, hade krav på hotellet och fick broschyrer att titta i men ingenting kändes 100 procent rätt. Janne skulle dessutom fira sin stora födelsedag så vi ville bo hyfsat fint.

Vårt hotellrum på våning 7

Besöket på resebyrån slutade ändå med att vi, lite mot vår vilja, bokade in oss på Sea Breeze Jomtien Resort. Hotellet var trestjärnigt, hade pool och det låg alldeles vid stranden på den gatan där vi trodde att vi ville bo. Det lät bra men känslan var en helt annan. Tanken var att vi skulle bo bra vid Jomtien Beach och njuta av tillvaron i sju nätter, men vi bokade bara tre nätter på Sea Breeze.

Väl framme var väl hotellet ett ganska ordinärt charterhotell med enklare standard så det borde varit bra, men Susanne vantrivdes från första stunden. Hotellet var "sunkigt" och den känslan försvann inte. Hotellet var gammalt och slitet, receptionen hade dålig service, frukostmatsalen var hysterisk, hissen luktade fukt och svett. Allt var fult och fel, enligt Susanne.

Janne och Oscar tyckte inte det var fullt så illa men visst var även de lite besvikna på hotellet särskilt som en i familjen inte gjorde annat än klagade. Trots besvikelsen så bestämde vi oss för att bo där i tre nätter som vi bestämt.

Susanne gjorde som sagt inte mycket annat än klagade. Andra dagen när vi var i poolen gick hon iväg och satt sig vid en av hotellets datorer för att toksurfa på www.hotels.com. När hon kom tillbaka till poolen cirka en timme senare var hon mycket gladare.

En av balkongerna högt upp är vår

Poolen från vår balkong

Susanne hade fått bekräftelse på att hotellet inte var särskilt omtyckt enligt kunderna som bokat det. Kundbetyget för Sea Breeze var BARA 2,2 poäng av 5 möjliga. Vilken lättnade det var att få veta att känslan inte var fel, löjlig eller rent av bara inbillad. Det fanns alltså fler som inte gillade hotellet. Susanne sken som solen själv när hon berättade det för Janne och Oscar.

Resultatet av surfandet ledde också till att vi bytte till ett annat hotell men det tar vi på ett annat inlägg, men först lite om stranden och gatan utanför Jomtien Beach.