Vi ser inte en människa här, helt öde - nu på Koh Pha Ngan

på

Vi åker bilfärja Koh Pha Ngan

Vi har förflyttat oss från Ao Nang till Koh Pha Nagn under dagen, en resa på ungefär 11 timmar. De sista 90 minuterna har vi åkt bilfärja från Surat Thani till Koh Pha Ngan.  

Det har varit en lätt äventyrlig resdag med bland annat en galen bilfärd på ett lastbilsflak och över en timme. Vi är trötta men äventyret är inte slut ännu. 

När vi kommer fram till ön Koh Pha-Ngan är det mörkt. Klockan är cirka 21. Bilarna som ska hämta upp alla turister står på rad och väntar där båten lägger till. Vi hittar snabbt vår bil och hoppar upp på ännu ett lastbilsflak. Den här bilen ska köra oss till hotell Panviman Resort, på stranden Ao Thong Nai Pan. 

Vi har inte planerat att åka till denna ö så vi har inte läst på just någonting om Ko Pha-Ngan. Vi vet vilka stränder vi borde välja mellan och att Panviman Resort ligger på en av de bättre stränderna och att vägen dit är i väldigt dåligt skick. 

Lastbilen kör oss rakt ut i djungeln. Vi kör och kör. Vägen är verkligen fruktansvärt dålig. Det hoppar ock skuttar mest hela tiden och det är becksvart runt oss så vi ser ingenting. Vi tyckte ändå att denna bilfärd var riktigt häftig och rätt mysig. Allt berodde på mörkret och alla ljuden från djungeln. 

Koh Samui är det sista vi ser innan mörkret
Efter cirka en timme från hamnen stannar bilen vid Panviman Resort - vi är framme. Klockan är 21:50 och vi har inte ätit något vettigt på hela dagen så vi börjar med att beställa mat. Troligen är det i sista minuten för köket men vi får vad vi beställer. 

Jag går till rummet och Janne kommer strax därefter. Restaurangen har stängt men Janne har lyckats få med sig en stor ishink med några flaskor öl. Han är överlycklig över sitt fynd och ölen är välbehövliga efter dagens strapatser. 

Hotellet verkar jättefint och vårt hotellrum är stort och vi har balkong. Det finns bara ett problem, hotellet verkar vara väldigt öde. Vi har inte sett många människor. 

Vi sätter oss en stund på balkongen och dricker våra öl. Det är mörkt här i djungeln så vi er inte mycket alls men en bit bort finns en massa lampor. Vi spekulerar i om det kanske är en hamn. Vi sitter där i mörkret på balkongen och har det egentligen rätt bra men tankarna går ändå. Har vi hamnat på ännu ett öde  hotell, mitt i djungeln. Ska vi åka härifrån? Nej, vad vi inte vet är att när vi vaknar kommer allt att vara annorlunda och vi blir kvar här i sex nätter.