Långt ut i skogen och omringad av kor

Vi kör rakt in i skogen och ser
inte ett hus på flera kilometer

När vi lämnar Dalhalla följer vi skyltarna mot Karl-Tövåsens fäbod och gårdsmejeri. Janne hade googlat och hittat ett gårdsmejeri som verkade intressant. Det stod i den text vi läst om gårdsmejeriet att man skulle ta med sig kontanter för det var inte alltid de hade täckning för kortbetalning. Bara det lät smått spännande som om det låg mitt ute i ödebygden.

Skyltningen mot gårdsmejeriet fortsätter och vi följer skyltarna. Vi åker rakt in i skogen och vi ser inte ett hus, i alla finns inte något bostadshus på flera kilometer. Det är inte konstigt alls om det saknas täckning här.

För att komma in på gården är vi tvungna att betala 60 kronor per vuxen, vilket vi inte alls gillar, men nu hade ändå åkt ända hit och det verkade löjligt att vända för 120 kronors skull. Vi betalar!

Bland det första vi tittar på är en tjej som sitter och kokar messmör. Det skulle ta nästan 24 timmar innan smöret har kokat färdigt. Hon rör i den stora baljan hela tiden, mest för att det inte ska fastna i botten. Susanne som verkligen gillar messmör blir intresserad och bestämmer genast att hon ska köpa med sig messmör härifrån.

Vi tittar vidare på en massa små kaninungar och undrar om vår egen lilla kanin Slashie verkligen var så söt när hon var liten. Och det är väl klart att hon var! Nu är det praktiskt omöjligt att vi ska köpa en ny kanin men de var väldigt gulliga och de var till salu. Andra djur vi såg på gården var grisar och så klart fanns det katter.

Hur blev det med messmöret då? Susanne stod i kön en stund för att få köpa messmör men en kund framför strulade med sitt betalkort. Ibland hade de täckning för betalkort fick kunden veta men de fortsatte ändå att prova, två tre och kanske fyra gånger. Varför inte bara ge upp! Susanne blir irriterad och struntar helt enkelt i messmöret. Det finns gott messmör på ICA men det hade varit kul att få med sig något från gården.

Kokar messmör

De små söta kaninerna var till salu

Vi går tillbaka till platsen där bilen står parkerad för att åka härifrån. Under tiden vi varit inne på gårdsområdet har ett helt drös med kossor tagit sig fram till parkeringsplatsen. De står där säkert 20-30 kor, på vägen där bilarna ska köra och människorna ska gå. Det är rätt häftigt att känna sig omringad av kor, kan inte minnas att jag (Susanne) har varit omringad av kor tidigare i livet. De är stora men de här kossorna verkar i alla fall väldigt lugna.

Oscar och Janne bland kossorna

Hejdå kossorna, nu åker vi härifrån

Vi hoppar in i bilen och vi kör sakta genom platsen där alla kossorna står samlade. Rätt cool känsla, som att vara på safari där kor är den stora sevärdheten.

Gårdsmejeriet var inte riktigt vad vi hade förväntat oss. Vi trodde det skulle finnas en massa närproducerade varor som vi kunde handla med oss hem. Visst fanns det varor att köpa men det var ändå inte riktigt vad vi hade förväntat oss. Det var en trevlig utflykt ändå men trevligast var kanske kossorna. Länk till deras Karl-Tovåsens fäbod och mejeris egen hemsida.

Minigolf på campingplatsen

När vi åker därifrån, genom skogen regnar det och småregnat har det gjort sedan vi lämnade Dalhalla. Nu ska vi tillbaka till campingplatsen. Vi har nästan inte varit där, men de har många små aktiviteter vi ska roa oss med den här eftermiddagen.

Efter att ha kompletterat med lite småsaker inför kvällens middag, på ICA i centrala Rättvik, är vi tillbaka på campingen.

Eftersom det är lite småregnigt börjar vi under tak med lufthockey men det blev inte långvarigt. Vi trotsar regnet, det småduggar ändå bara lite. Vi övergår till minigolf istället.

Sen avslutar vi kvällen med middag på campingstugans lilla veranda. Det har varit en trevlig dag idag också. Nu ska vi bara packa och sova. I morgon ska bilen åka tillbaka mot Stockholm.