 |
| Vesuvio från tågfönstret |
Framme vid centralen blir det lite rörigt. Vi har tågbiljetter i mobilen men vet inte om vi behöver byta ut dem till riktiga biljetter. En ung tjej som vill tjäna pengar hjälper oss, tror hon i alla fall. Hon får ut några små papperslappar från biljettautomaten men de lapparna gör oss inte klokare. Vi tar hjälp av tågets konduktör istället. Han säger att det är ok. Vad bra, då kommer i alla fall inte han att slänga av oss från tåget.
Redan hemma i Sverige hade vi köpt biljetter på Trenitalias hemsida och fått mail om biljetterna. Mailet hade i mobilen. I efterhand är vi rätt säkra på att det hade räckt att visa upp mailet.
Tåget åker iväg på utsatt tid. Vi sitter i en kupé tillsammans med några andra passagerare. Det är ett intercitytåg och det tar cirka två timmar innan vi är framme i Neapel. Kanske finns det en restaurangvagn, men vi har köpt med oss lite italienska delikatesser som skinka, ost och någon frukt så det blir vår alldeles superba lunch. Alla är jättenöjda och det känns nästan mysigt på tåget.
 |
| Vesuvio från hotellets poolområdet |
 |
| Janne och Oscar i hotellets pool |
I vår kupé sitter en äldre italiensk dam och när vi närmar oss Neapel pekar hon ut genom fönstret och berättar för oss att det är Vesuvio. Vesuvio är berget som förmodligen är anledningen till att vi sitter på detta tåg och att det finns så mycket sevärdheter just här. Berget är mycket större än vi har förväntat oss. Något annat som förvånar oss är att den skyline vi ser över Nepal är fylld av höga ut, nästan skyskrapor.
Vårt tåg är något försenat när vi kliver av i Neapel. Tåget ska åka vidare mot Syrakusa 12:45. Att tåget ska vidare till Syrakusa kan tyckas ointressant men vi har skrattat gått åt det många gånger därefter. Det som utlöser skrattat var däremot en kamp mot klockan som hade kunnat sluta betydligt mycket sämre än den gjorde.
 |
| Neapelbukten och Vesuvio |
Vi befinner oss fortfarande på Nepals central men en bra bit från tåget när Oscar plötsligt säger "Var är min ryggsäck?". Han har glömt sin ryggsäck på tåget. Den här lilla historien om vad som hände med ryggsäcken tar vi i ett annat inlägg, för vad som finns i ryggsäcken är värt en egen historia.
Så småningom är hela familjen samlad igen och vi kan kliva på det lokala tåget till Sorrento. På grund av den lilla ryggsäcksincidenten var vi helt slut när vi klev på tåget till Sorrento, vilket kan ha varit den största anledningen till att vi tyckte att det här tåget var rätt jobbigt.
Vi visste att Sorrento är tågets slutstation och att det skulle ta runt en timme innan vi är framme. Det var mycket folk, det var varmt och tåget stannade vid oräkneliga stationer. Det är klart att de gick att räkna men otroligt många var det. Lite mer än en timme efter starten från Neapel klev vi av vid stationen i Sorrento.
Vi hade bokat Grand Hotel Ceasar Augusto hemifrån och vi visste att det låg nära tågstationen, men vi orkade inte leta efter hotellet så vi valde ändå att åka taxi. Med bilvägen var man tvungen att åka runt stationsbyggnaden som blev lite längre men vi skulle upptäcka senare att det var en promenad på fem minuter.
 |
| Pizza på en Osteria i Sorrento |
 |
| Jannes pizza full med ruccola |
Vi checkade in på hotellet och gick strax därefter upp på taket där hotellets pool fanns. Vi badade så klart i poolen men det som intresserade oss mest var utsikten. Vi blev helt hänförda över vad vi såg, Neapelbukten och berget Vesuvio. Vi köpte varsin dricka i poolbaren satt oss på en bänk och bara njöt av utsikten.
Mot kvällningen var det så klart dags att börja göra stan också. Vad som kallas centrum i Sorrento ligger runt Tassotorget. Det tar oss två minuter att promenera dit från hotellet, riktigt bra läge alltså. Sen fortsatte vi förbi torget för att vi ville komma till havet för att hitta den lilla stranden och utflyktsbåtarna men riktigt så enkelt var det inte. Vi hamnade ovanför hamnen och stranden och stod en stund och beundrade utsikten istället. Det var fint här.
 |
| Oscar på rummet |
Det var så mycket mat på pizzan och pizzabotten var gudomlig. För att nämna Jannes pizza så hade han ett helt lager med ruccolasallad på hela pizzan och sen allt annat också. Det går inte att med ord beskriva hur gott det var. Bästa pizzan någonsin alltså.
Kvällen avslutas, av oss vuxna med en flaska vin på hotellrummets balkong, och Oscar satt på rummet med sin mobil. Hotellets WiFi fungerade utmärkt och alla var nöjda med dagen. Det var skönt att ha slagit sig till ro igen och här skulle vi trivas några dagar. Vi har några utflykter som ska göras från Sorrento och i morgon börjar vi med utgrävningarna i Pompeij.